När ens barn kommer upp i den åldern att de ska börja på gymnasiet, har de flesta redan den mogenhet och beslutsförmåga som krävs för att själva välja vilket gymnasium de vill gå på. Innan dess ligger dock det största ansvaret när det kommer till skolvalet på föräldrarna, och det kan ibland vara ett tungt ansvar. En stor del av barnens liv kommer att tillbringas i skolan, och deras upplevelser i skolan kommer att påverka hur de mår generellt, men även om det således är ett viktigt val ska man inte känna oro eller rädsla inför det. Om man vidtar vissa åtgärder kan man göra valet lättare för sig.
Tidigare kunde skolvalet se olika ut beroende på vilken kommun man bodde i. Numera har alla kommuner fritt skolval, vilket innebär att barnet och föräldrarna har rätt att själva välja vilken skola barnet ska gå i. Kommunen kommer dock fortfarande att automatiskt erbjuda barnet en plats i den kommunala skola som ligger geografiskt närmast barnet. Om man som förälder inte är nöjd med det valet kan man ansöka om en plats i en annan skola. Ansökningsperioden kan variera från kommun till kommun, men i Stockholms kommun är den mellan den 15 januari och den 15 februari. Söker man till en annan kommunal skola ska ansökan skickas in till kommunen, men om man söker till en friskola måste man oftast ansöka direkt till skolan. Om man får en plats eller inte kan bero på en rad olika faktorer som kötid, närhetsprincipen eller syskonförtur.
Ett sätt att förenkla valet för sig själv är att besöka skolorna. Ofta arrangeras så kallade ”Öppet hus”-dagar, då både barn och föräldrar kan se skolans lokaler och prata med lärarna för att bilda sig en uppfattning om miljön och stämningen på skolan. Om det inte anordnas någon liknande dag kan man ofta ändå ta kontakt med skolan och arrangera ett privat besök.
Utbildning är en viktig del av barnens uppväxt, kanske den viktigaste, eftersom den till stor del avgör vilka möjligheter barnen kommer att ha i sitt vuxna liv.
